Jag hade något på tanken när jag låg i sängen alldeles nyss och för en timma sen, men det försvann lika fort som det dök upp. Som en fågel som flyger förbi i all hast, man hinner bara se konturerna av den, sen är den borta.
Det är ungefär så det blir när jag inte kan sova; Jag kommer på en massa tankar så länge jag ligger ner, men sen när jag ställer mig upp åker tankarna ner i tårna så att dom inte kan tänkas längre.
Så därför ska jag inte gå och lägga mig ner igen för än jag kommit på något, det må ta veckor, men jag kanske kan tvinga fram det.
Så jag skriver tills det släpper. (För jag har ju trots allt inte skrivit här på veckor, och därför blivit klagad på.)
Jag har tidigare fått höra att vissa saker jag säger och skriver inte säger något för den som lyssnar eller läser. Makes no sense at all helt enkelt, och jag antar att detta kommer bli ett av de tillfällena där jag inte blir förstådd på samma sätt som det är menat, eller att det är bara jag som förstår hur jag än försöker förklara...
Men det är ju förstås om jag inte somnar här.
Då kommer jag inte förstå något imorgon och låta bli att publicera, för allt låter alldeles för underligt.
Men inte nu, inte just för stunden. Men imorgon kommer jag vara på helt andra tankar...för monster kommer ut ur deras gömställen på natten, när alla sover och när jag är ensam tar dom chansen att skrämma mig.
För annars har det varit en bra dag, jag har hållit mig sysselsatt, kreativiteten har flödat genom pennan, vilket resulterade i två nya teckningar och jag har inte varit rastlös allt för mycket.
Det blev en teckning av Jim Morrison ur tomma intet och en teckning av mig själv, vilket också kom ur tomma intet. Utan spegel och utan fotografi, trodde inte att jag visste vart jag skulle börja eller ens hur jag själv ser ut, men man kunde se att det var jag så jag blev tvungen att sluta halvvägs för det kändes lustigt...mycket lustigt.
Jag har bara ritat ett porträtt av mig själv en gång tidigare..för flera år sen med hjälp av spegel. Men nu är den teckningen borttappad och bortglömd. Kanske för att det var alldeles för läskigt att titta på den.
Men porträttet jag gjorde nu, Den har nog något att göra med en teckning på mig själv (Inte ett porträtt) som jag gjorde när jag gick i 4-5:an. Kom på nyligen att den finns på väggen hemma hos Pappa även fast jag alltid tittat på den när jag gått förbi.
Har alltid tyckt att den var underlig på något sätt...inte som något som en som går i 4-5:an ritat, det är inte det att den är fin eller bra ritad, den är inget av det...
Jag kan inte förklara den utan att visa den på bild, men för mig är det som att jag skrivit en berättelse fast utan bokstäver.
Och den jag ritade nu är en Re-creation skulle man väl kunna säga, fast berättelsen är inte densamma.
Får väl lägga ut bilder någon dag om jag vågar visa...
För nu blir jag verkligen inte fattad?.
Men nu är det verkligen läggdags, även om jag helst skulle vilja sitta uppe hela natten så har jag ju hundar som inte vill att jag ska sova hela dagen, och även om jag inte kom dit jag skulle med tankarna som åkte ner i tårna så får jag låta minnet ha sin gång, det kanske inte var så värt att minnas i alla fall.
/Sanne D.Syringe
- Natten spelar spratten.
