Idag på morgonen ringde Kim och väckte mig och ville ha kaffe...
"Jaaaaaa?..." -.-' "vA?" Har aldrig någonsin svarat så i telefon, har heller aldrig stigit upp ur sängen och varit lika trött och vimsig som idag på morgonen.
Jag vet inte om det kan bero på att jag gick och la mig tidigt, med kunde absolut inte sova så det slutade med att jag blev flyförbannad istället och låg och viskade svordommar för mig själv (O'jaa, Det ska vara tyst efter 22. inget skrikande..), eller om det beror på att jag målade med oljefärger kvällen innan och inhalerat terpentin i flera timmar innan jag gick och la mig, Vilket resulterade i att man kände sig lite smått konstig.
Ah, jag har ingen aning.
Men i alla fall så fick Kim sitt jävla kaffe och alla var glada förutom Sanne.
Tog ett tag innan jag fattade tag om verkligheten och när jag väl gjorde det så fick jag det fina förslaget att hjälpa att städa hans nya FETING, OVERSIZED bmw. Man kan ju inte säga nej till dom man älskar, jag har ju absolut inget annat viktigare för mig, eller hur?!
Så det bar iväg till Paskajänkä, vilket var en riktig joyride eftersom bilen hade en så otrolig komfort där man satt som en kung i framsätet och vinkade som man körde förbi de små människorna i sina små bilar och Billy har nog aldrig sett allt ur det kungliga perspektivet, högt upp och utsikt åt alla håll -peka fingret åt alla andra hundar som måste klampa ute i snöstormen!- Så såg han en hund som han trodde var Knut, men det var det inte, så han blev lite ledsen kan jag tänka mig.
Men det blev inget bilstädande, det var alldeles för mycket snöstorm och man kände väl sig lite slö.
Så vi åkte lite bil hit och dit, blev less och satte oss i Kim's bunker, drack kaffe och snackade skit om ditten och datten, nya bildelar(då var det dock Kim som pratade och jag lyssnade) ,sånt som inte borde nå småbarns öron och ännu mer hemskheter för det är nog det vi är bäst på.
Hade vi varit med i en Reality show så hade nog de flesta av våra samtal varit helcensurerade skäms jag lite över att säga. JAG VET MAMMA!(om du läser detta): Vi borde inte svära och "dumma oss" så mycket, men vi växer nog upp om ett tag:) jag i alla fall...och Kim, även om han haft god tid på sig...
(SKÄMT!!!slå mig inte...:D)
För att sammanfatta det hela: Kim är den man kan spöa saker med ord hos eller "prata av sig" if you will, om man inte har det rätta tillhands, man får alltid feedback och uppmuntring till att det verkligen är så som man säger. En bra att ha bror helt enkelt. Much love!
Förövrigt så tänkte jag att jag skulle rita lite i Paskajänkä, snylta Maltes papper och leta rätt på lite hela pennor som inte blivit småbarnsvandaliserade, vilket är mycket svårt eftersom det alltid blir lågbudget ritande när man är där, man får kanske använda en lite för kort blyertspenna för där finns ingen pennvässare ("den åt Helmi upp" -Typ.), en halvt fungerande tusch som man måste vålda med för att få ut färgen ordentligt.
Så jag fick Krypa in i Maltes rum, under ett bord för att hitta hel vita ritpapper, gräva i köket för att hitta pennor och fick 1liter bläck på händerna.
Så tillslut hade jag en blyerts(som var för kort-.-'), 3röda tusch och en orange. Det var budgeten. Vad falls kan man göra med så lite färger? Tänkte jag, så jag bara slarvade och då visade det sig att man kanske är lite för bortskämd. Man klarar ju sig utmärkt på 5pennor och inget sudd.
Detta är resultatet, inte klart och inte utmärkt, men mycket bra för att vara "lågbudget":
Sedan ägnade jag mina ritkunskaper åt att konstruera kossor och katter åt Helmi.
Vilket jag måste erkänna att jag inte alls är bra på, mina katter ser ut som helvete och mina kossor är i alla fall lite vackrare.Har faktiskt lärt mig att rita kossor av mamma, som hon ritade dom när jag var mindre (nu påstår hon dock att hon aldrig ritat något sådant, varken kossor eller prinsessor. men jag är alldeles säker på att det finns bevis på vinden hemma hos pappa .).
Dom kanske inte är så realistiska, men det behöver jag inte lära mig förrän jag verkligen måste rita en kossa och det tvivlar jag verkligen på att jag någonsin i hela mitt förhoppningsvis långa liv kommer att behöva göra.
Så här avslutar jag med en bild på min underbara lillasyster Helmi som jag verkligen måste lära att behandla pennor som om dom vore pennor och inte hammare. tills dess får hon bara rita med kritor...
/Sanne D.Syringe -Jag kan baka bröd! JAG HAR FAKTISKT GJORT DET! Det är sant!..
När jag sover är det mer action än i Resident Evil.
Det är underligt, vad som helst kan hända, det mest oväntade man kan tänka sig dyker upp från ingenstans, skrämmer skiten ur mig eller får mig att skratta tills jag ligger på golvet och kippar efter andan.
Antingen vaknar jag och tror att någon snott min hund och letar i panik eller tror att jag inte alls är ensam, kramar om det som inte finns där och somnar om. Men detta är väl kanske ganska vanliga saker?
Att vakna av att man gråter eller skrattar har väl många varit med om?
Men jag vaknar och har de konstigaste vanföreställningarna, tror att det är så sant som att Obama är president.
Och det tar alltid flera minuter som känns som flera timmar innan jag kommer tillbaka till verkligheten och går tillbaka till sängen, för att sen nästa dag vakna upp och efter första koppen kaffe komma på vad som hänt och skrattar tills jag pissar på mig, tycker att jag måste vara helt vrickad.
Sådana här underligheter händer oftast när jag sover ensam, har ingen aning om varför. Det kanske har något att göra med att en vana bryts och allt blir annorlunda. Det är som att möblera om, man vaknar alltid på fel sida av sängen, kliver in i väggen i flera veckor ända tills man vänjer sig.
Men inatt var det rena rama paniken, dock inte värre än när jag trodde att Billy var borta, men detta var skrämmande på ett helt annat sätt.
Jag låg i sängen, tror inte att jag hade lyckats somna riktigt, låg väl och halvsov och det var extra skönt att ligga i sängen inatt, allt var nybäddat och luktade gott, mjukt och skönt.
Sen öppnade jag ögonen och såg den fulaste, största och äckligaste spindeln jag någonsin sett krypa på min kudde. Försökte vakna till (för jag hade ju en aning om att det kanske var en "dröm") för att se om den verkligen var där, men hur mycket jag än blinkade var den fortfarande kvar.
Det var då paniken kom, jag skrek och hoppade upp ur sängen, kastade alla kuddar och gnuggade mig över hela kroppen för att vara säker på att jag inte hade någon spindel på mig.
Stod och studerade sängen i säkert 10min, lyfte lite på kuddar och täcken för att se om den var kvar.
Det var den ju såklart inte, den hade ju aldrig varit där...det var då jag kom på att det bara är jag som ser i syne igen.
Det tog ett tag innan jag vågade gå och lägga mig igen, och när jag väl gjorde det var det lite smått obehagligt, men sen somnade jag.
Så här såg min kompis ut.
Så verklighetstrogna är mina vakna drömmar...
Och när jag sover kan det bära iväg hur långt som helst...
Jag börjar misstänka att jag har Freddy efter mig-.-'
/Sanne D.Syringe
-/.../Never sleep again...
Idag på morgonen när jag satt och drack kaffe med mor som kom på besök med lite smått och gott som inhandlats i Piteå åt hundarna. Eftersom mamma inte var så pratglad, då hon var upptagen med tjugotusen brev som hade pressats in genom brevlådan de senaste veckorna, så satt jag för mig själv i mina egna tankar, bytte ord med mamma när det behövdes och fortsatte dricka mitt kaffe. Undrade om det skulle häda något vettigt idag utan att jag behöver anstränga mig...
..Och då kom ju såklart posten med den genialiska tidningen Sparköp, som jag undrar om någon förutom min Mormor handlar ifrån?
Där finns de dummaste och även de smartaste sakerna man kan tänka sig, Allt från plastblommor för extrapris till dammsugare med turbo sug för 150,90:- och 100 pack plasthandskar för 49,90:-
Om man nu verkligen behöver något av detta, kanske 12pack näsdukar i bumull, det är ju frågan.
Men bara åsynen av dessa saker och hur dom är framförda som det bästa som finns, håller för evigt och tar bort ludd på endast 2 minuter, det är det som är det roliga med det hela.
Så jag satt och skrattade åt Sparköp ända tills kaffet tog slut...
Och bara för att jag har otroligt lite att skriva överhuvudtaget, och även haft alldeles för lite att göra idag på morgonen så ska jag dela med mig lite av mina genialiska extrapris fynd i Sparköp:
Gungande fotpall? Tvivlar på att detta fungerar, men okej.
Den ger mig styrka!!!
...Om man har fuffens för sig.
Gelesulor: Som att gå på bomull!?
Fy på dig!
Nu får jag dåligt samvete för att jag skrattat, trodde att det var en trend och inte för folk med synproblem.
Och Kanye West: Jag lider med dig.
Det var det, Inte så mycket mer än så, men det krävdes en hel del ansträgning.
Men har man inget vettigare att skriva så är det väl lika bra om man har Sparköp i brevhögen...
Här har man minsann varit kreativ, städerska och sångfågel.
Kommer hem, glider in, på med musik för att sedan måla klart det jag påbörjade mitt i självaste natten igår...
Målade klart, med det tar icke slut där.
Lite att göra, fram med trasan, öppna skafferiet och ut med skitet: Här ska torkas!
Men sen höll på att gå så långt så att jag verkligen skulle börja städa en gammal låda som har haft samma saker i sig i flera år, då insåg jag att det var väl ändå väldigt onödigt.
Så där i lådan fick dom ligga kvar i väntan på ljus...
förövrigt så har hon väl inget att säga idag heller.
Egentligen...
Har varit på jobbet i alla fall och...helt klart jobbat, men lite annat hinner man ju också med om man har tur:
Men usch!
Ja, DET ÄR VAD JAG GÖR HELA DAGARNA NÄR JAG EGENTLIGEN SKA JOBBA!
Säg det till grannen så sprider han det vidare.
Nu har jag fryst fast, ingen reaktion över huvudtaget. Jag vet inte vad jag ska tänka eller vad jag tänker.
Jag sitter och stirrar på skärmen, skriver en mening, suddar, skriver igen...fastnar med blicken på något helt oberoende, vänder tillbaka blicken efter vilket känns som en evighet, kommer inte ihåg varför jag skrev det jag skrev och suddar än en gång...
This is a time of nothing, and nothing there is...
För jag försvinner i mina egna tankar och när jag är tillbaka till verkligheten är dagen över och nästa dag är påbörjad med ett kliv ur sängen och en tvärtom kaffe kokning med kaffet i vatten kokaren och vattnet i pannan, snusen i örat och sen är det bara att vandra till jobbet och tillbaka till timmarna som verkar som tio timmar i dessa tider.
Jag kör på ett Zombie beteende hela dagen, en zombie som fått i sig alldeles för mycket, pratar fort och lyssnar dåligt, svävar bort och fattar tag när dagen är över, då stänger jag av.
Och jag fortsätter så, på samma sätt ända tills veckan är över och jag orkar tänka igen.
/Sanne D.Syringe
- "Har alldeles för lite tid för dessa stora tankar hänger på min axel denna bockkfötter och horn i pannan Har huvudet i jorden fötterna bland molnen skriver ur mig alla onda ord innan dom fött mina demoner(/.../)"
Har inte så mycket att skriva idag, jag lider av skrivkramp efter den långa,långa listan som framkallade många känslor, från värk och feber till "@>_<!!!xxxO.oVaaa??-.-"..och liknande konstigheter.
Men förövrigt så sitter jag och lyssnar på musik, bläddrar tillbaka till gamla godingar och det är där man kan ha turen att hitta något riktigt underligt konstigt, fast ändå roligt på ett mycket underligt och konstigt sätt.
Kunde inte sluta skratta och ändå var det inte så jätte roligt kanske?:
Mina damer och herrar bland mina Tegan and Sara samlingar: MARGRET CHO!!
Okej, Nu tycker jag att det här blev riktigt jobbigt.
Jag kollade runt lite och försökte hitta en vettig lista, men se där finns inga normala frågor, som jag ens skulle kunna försöka svara på, dom är för dumma och det gör mig ledsen: Vilket skulle kunna vara svaret på Dag24: "det här får mig att gråta".
Vadå "dag"?Whuuut`?, Är det jag som är dum eller för smart för att förstå det enkla med det hela: att det verkligen är "dag" och inte förkortningen på något, man ska verkligen skriva en "fråga/svar" varje dag tills det tar slut?! Eller va?
Detta kan vi dock ändra på, Jag fixar det nog.
Kanske...
Upp till bevis:
1- Om mig
Sådana här frågor kan jag aldrig svara på ordentligt, Jag är inte den som ska förklara vem jag är, för det behöver helt enkelt inte förklaras.(Se jag börjar redan tycka att frågorna är dumma!) Om man inte känner mig och endast sitter dömer efter vad som skrivs i min blogg, så tycker jag synd. För om man vill "lära känna" så gör man det på riktigt och inte i hemlighet framför datorn. Det funkar inte så kära ni. Förlåt för att jag är dålig. punkt, NÄSTA!
2- Min kärlek
Min kärlek...Då borde ju kanske frågan: Vad är kärlek? vara innan denna, Men skit samma.(Sluta klaga!)
All min kärlek som jag har i kroppen, eller vart den nu ligger ger jag först och främst till min Isak, för att han förtjänar den mer än någon annan. Han är en helt underbar människa och sådana människor finns det inte mycket av, så jag tackar Buddha, Ganesh, Kali och tomten för att jag just hade turen att hitta honom och utav detta har jag lärt mig vad kärlek är och hur den känns, Jag skulle kunna skriva hela bloggen full med kärlekförklaringar, men detta räcker nog for now.
Resten av min kärlek, det som finns kvar går till mina föräldrar för att dom finns och stått ut med mig när jag försvunnit, åkt fast av polisen, hotat och skrikit och garanterat en massa annat också och sen till mina syskon (vilket kommer mer om senare) och hundarna som alltid lyssnar på vad man har att säga även om dom gillar det eller inte. Sen är det inte mycket kvar och den delen går till allt gott som världen har att ge, allt från gott kaffe till skräp i diket och regnbågar på vackra dagar.
3- Mina föräldrar
Detta är mina föräldrar: Marlén Wilhelmsson dotter av Lempi Wilhelmsson och Östen Wilhelmsson och Kjell kangas son av Eva Elisabeth (Lisbeth) Kangas och Hilding kangas. Där har vi som i all sin prydno: Mamma och Pappa inklusive vilka mina mor och farföräldrar är och var. Jag vet inte vad jag ska skriva om dom som jag inte redan har skrivit förutom att jag är glad att Mamma hann föda mig innan de upptäckte vilket omaka par dom var (enligt min åsikt i alla fall). Men utan dom så hade jag inte ens kommit så här långt i mitt liv, utan föräldrar kommer man ingenstans, man lär sig inte mycket och allt blir mycket svårare det är en sak som är säkert...
Hur mycket man än skriker och slår så slutar det alltid med kramar.
Visst har dom sina skavanker som jag helst skulle vilja ändra på, Men utan dom skavankerna skulle jag inte ha något att klaga på...
Much love.
4- Det här åt jag idag
(Vilken onödig fråga.) Idag åt jag majsbröd, Makaroner och korv och Alpro soja original vanilla, vilket är gott, nyttigare och miljövänligt, dvs produkter av soja protein kräver 5 gånger mindre jordyta och 10 gånger mindre vatten och orsakar mindre koldioxidutsläpp än produkter med tex mjölk.
BRA FÖR DIG OCH VÅR PLANET!! Det ni!
5- Vad är kärlek?
Precis detta funderade jag över när jag var på bröllop för ett tag sen när prästen stod och predikade om vad kärlek är. Då blev jag riktigt förbannad: Kärlek är inte bara mellan en man och en kvinna, eller den kärlek man har till gud. Kärlek kan vara så mycket mer. Hallåå vidga dina vyer prästen!
Kärlek kan vara mellan kvinna och kvinna, man och man och såklart mellan man och kvinna också även om det är sexuellt eller inte. Kärleken till sitt barn, sina syskon eller vänner, som Platonsk kärlek (dock inte som dom såg på det under antiken i detta sammanhang).
Eller så är det bara något som gör så man blir kåt och konstigt. Det är luddigt och svårt att förklara men ändå vet man när det inträffar.
Det har nog mycket att göra med hjärnan och tonvis med hormoner som gör att man känner sig kär.
6- Min dag
Hur min dag har varit eller när min dag är? Min dag är 20 juli varje år, Men om det är hur min dag har varit så tycker jag att den varit acceptabel hittils jämfört med igår.
7- Min bästa vän
Det måste ju (Lite halv tragiskt) vara hundarna för om jag får välja mellan hund katt och människa så väljer jag hund då jag tycker att människor pratar för mycket och är jobbiga, så därför äger jag ingen människa att ha som bästa vän. Men det kommer nog en tid då jag hittar en trevlig person som jag kan leva med att ha och kalla min bästa vän och till och med kanske uppskatta sällskapet.
8- Ett ögonblick
Ett ögonblick vänta, jag ska bara hämta kaffe?
9- Min tro
Som jag sagt tidigare så tror jag på mycket, Jag tror på Vättar, drakar, tomten, spöken, ödet, livet på andra sidan till att man föds igen som ett djur. Men jag har aldrig haft någon specifik tro på någon specifik sak som jag har hållt mig till, har alltid varit öppen för nya saker, teorier och fantasier och därefter diskussioner men har aldrig låtit någon (ursäkta uttrycket) banka in bajs i skallen på mig då jag tror på att man ska få välja själv även om det skulle leda till att man blir förvirrad och kanske hamnar på mentalsjukhus. För visst är det förvirrande, det finns mycket man kan tro på och mycket man kan säga att man inte tror på. Men så som jag tolkade den här frågan så är det inte min religion den är ute efter, eftersom tro och religion är helt olika saker enligt mig, så här slutar jag med att säga att jag inte har någon religion men jag tror på mycket och att mina teorier hela tiden förändras ju mer jag tänker, och det är frihet, att kunna fantisera om hur allt går ihop eller över hur det inte alls går ihop...
10- Det här hade jag på mig idag
(Här går vi minsann från vettiga frågor som jag har svar på till...ja, dumma frågor.)
Vad jag hade eller har på mig? Jag har på mig mjukisbyxor, som inte längre ser så hela ut, Toxic tröja och sockar. Inga underkläder här inte, eller jo, men det behöver man väl inte säga?
Jag hade på mig Isaks T-shirt och mina randiga långkalsonger tills jag duschade.
11- Mina syskon
Precis som med mina föräldrar så ska jag presentera dom likadant. Först och störst av oss alla har vi Kim Lorenz Alexander Kangas son till Kjell Kangas och Marlén Wilhelmsson, Malte Viktor Veräjä Kangas och Helmi Nova Veräjä Kangas son och dotter till Regina Veräjä och Kjell Kangas (Alltså mina halvsyskon).
Mina syskon betyder mycket för mig även om vi inte ses så ofta och även om dom inte vet om det själv.
Kim är nog den som jag har bäst relation med eftersom han är äldst och vi har mer gemensamt nu än vad vi hade förut när vi var yngre och han ägnade sig åt att slå mig dum och inte låta mig spela på hans tv-spel, men så brukar det väl vara, det är ju den ljuva syskonkärleken. Malte han leker ju fortfarande Star wars med sina kompisar, vilket inte riktigt är ett av mina intressen, även om jag inte hade haft så mycket emot att vara med och leka så länge jag får vara Darth Vader och Helmi hon är ju så liten så vi kan inte sitta och prata strunt ännu...
Much love där också.
12- I min handväska
Jag bär inte runt på en handväska där hela mitt liv ligger.
13- Den här veckan
Den här veckan har jag varit eländigt sjuk och försökt ta mig igenom det utan att dö i sömnen.
14- Vad hade jag på mig idag?
Ja, vad hade jag på mig? (Jävlars korkat!)
15- Mina drömmar
Inatt drömde jag att Knut var en tiger och åt upp grannen, men det är kanske inte det som det syftas på.
Jag har inga speciella drömmar, just nu är det väl att åka härifrån i framtiden, gå konst skola eller skaffa mig ett trevligt jobb med lön och utav det en lägenhet som alla ryms ordentligt i.
Men några riktiga drömmar har jag inte som jag strävar efter, Det känns bara jobbigt om man misslyckas så jag låter tiden gå ända tills jag hittar något som säger: POW! Det där vill jag göra och så göra jag det.
16- Min första kyss
Det skulle jag inte ens kunna minnas om jag försökte och då är det säkert inte ens värt att minnas.
Jag håller minnet till dom kyssar jag får nu, det funkar bättre så.
17- Mitt favorit minne
Jag har nästan inget minne kvar från svunna tider, och definitivt inget favorit minne, men jag kan gilla minnet av när jag och Samuel satt och blickade ner över Pajala på skolans tak och när vi var yngre och brukade gå över en äng till badstranden, alla minnen med Samuel har sin charm. men det kan ju vara så att nu när jag minns det så är ängarna grönare och solen skiner starkare än den egentligen gjorde.
Men när man var mindre så var allt mycket enklare, det kanske bara är den känslan som är mitt favorit minne.
18- Min favorit födelsedag
Gillar inte riktigt födelsedagar, men det beror ju helt på vad man om man gör det bästa av saken eller inte.
I år var nog den bästa födelsedagen jag har haft, inte nog med att jag blev arton det blev inte en så big deal av det hela heller. Sånt gillar jag.
Spenderade min födelsedag med Isak, Gustaw och Billy, vi satt på lyckliga laxen platsen ett tag och sen, sen vet jag inte för vi firade min födelsedag i några dagar så jag kan inte placera vilket som hände vilken dag, men lyckliga laxen var en bra början på firandet.
Sen fick jag fina presenter också, den bästa var nog av Isak:)
Och inredning till toan och en cigarr fick jag av Gustaw.
19- Detta ångrar jag
I regret nothing!
Det ska man inte göra, alla händelser i livet har något att göra med vem man är och hur man har utvecklats genom tiderna. Hade jag inte gjort de korkade sakerna som jag gjort genom tiderna så hade jag aldrig varit den jag är nu och hade aldrig velat gå tillbaka till hur jag var då genom att ångra en massa.
20- Den här månaden
Den här månaden är Januari, vilket är en skit månad enligt mig: Det är bara kallt och jävligt. Det enda man kan göra är att vara inne annars fryser man ihjäl.
Men utöver att det är en skit månad så har det hänt mycket, det är jag absolut säker på, jag kan bara inte minnas vad som har hänt. Det gör ingenting, det har garanterat varit roligt.
21- Ett annat ögonblick
Var när jag gick och hämtade mer kaffe.
22- Det här upprör mig
Ja, det gör det verkligen.
Det här tog ju fan skit länge och jag har ont i ryggen.
Orkar inte skriva vad som verkligen upprör mig, för då skulle det bli en hel bok lika tjock som bibeln, så jag lämnar det åt mitt bloggande istället.
23- Det här får mig att må bättre
Om jag verkligen är upprörd på riktigt så har jag mycket svårt att sluta, då ältar jag oftast det hela dagen tills jag glömmer varför jag är surkärring.
Men om det är små, små svårigheter så finns det mycket som jag kan bli gladare av, och då kanske lite överdrivet glad. tex den här låten, jag älskar den här låten:
Och den här bilden får mig alltid på bättre humör (dvs när Isak inte är här, då är det ju finemang) :
Sen finns det ju mycket mer som kan få mig glad, men detta verkar snabbare än lustgas.
24- Det här får mig att gråta
Jag gråter väldigt sällan, men när jag väl gör det är det av oförklarliga skäl.
När jag var mindre började jag gråta när någon sa till mig att vampyrer inte finns på riktigt, men nu lyssnar jag bara inte på vad andra säger. om dom ska säga sådana elakheter får dom knipa igen.
Men det finns mycket som gör mig ledsen och sätter mig närmare gränsen att börja gråta.
Jag blir ledsen när jag ser gatuhundar i Thailand som svälter i reklamer, djur som blir misshandlade i sina hem och reklamerna där man får se barn som håller på att tyna bort i Afrika.
Vad kan jag göra? jag har inte pengar att skicka och så sitter dom och tjatar på mig i tv-rutan, inte konstigt man blir ledsen. Vilka elakingar.
Men utöver det så brukar det inte vara något problem att titta på tv.
25- En första
En första? Whuut?
26- Mina rädslor
Jag är rädd för att simma under vatten i Tv-spel, även om det är på super nintendo med sjukt kass grafik så får jag panik och tror att jag ska drunkna, blir stressad och låter Isak spela istället och ändå så sitter jag och kollar på program om hajar på animal planet och discovery och är sjukt intresserad och inte alls rädd.
Det är underligt. Mer kan jag inte komma på som jag kan tänkas vara rädd för.
27- Min favorit plats
Min favorit plats är väl hemma i soffan, eller det kanske inte är någon favorit plats.
Jag sitter bara där väldigt ofta, så nej jag har ingen favorit plats.
28- Det här saknar jag
29- Mina ambitionerJag antar att det är att måla...
30- Ett sista ögonblick
Nu vart jag klar här, det är ett ögonblick att minnas, jag borde få medalj. Det här var skit jobbigt.
Idag känns det som en bra dag att leva, allt känns så skojjigt och fnissigt eller hur man nu uttrycker sig när man känner så?!, Jag vill bara springa runt och flaxa med armarna, Kan det bero på musiken jag lyssnar på och att kaffet smakar extra gott idag, det har jag ingen aning om, men detta är ett ytterst sällsynt fenomen.
Jag, Sanne...brukar inte vara glad? Eller glad är man väl till och från hela tiden, men har jag ingen riktig anledning att vara glad då framstår jag hellre som sur än sinnessjuk...
Men idag bryr jag mig verkligen inte, ingen kan ju se mig eller hur: då kan jag sjunga och flaxa med armarna hur mycket jag vill. I shall have no fear for the men in white. La -la-la-lolo lo lo...-Flaxa-
Hmm..
Nu hände det nått. Jag antar att min halvsovande hjärnhalva vaknade upp och upptäckte att jag inte alls är hyperglad och fixade felet...Det var ju tråkigt, men logiskt.
Då är det bara att ta sig upp på samma väg igen: -Byta låt-,-Na- na-na...-
Men förövrigt så tycker jag att det här är skit jobbigt, det känns som matte när man inte är intresserad alls...
Att skriva blogg är en konst, och efter att ha studerat lite bloggar här och där, you know, what's what, så tycker jag att vissa gör ett skit bra jobb och säkert utan och ens tänka. Så jag ska sluta tänka, var planen alltså...
Kanske slänga in en sån där lista som jag sett att vissa gjort, så bli inte sur om jag snor från någon randoms blogg, jag vet helt enkelt inte bättre.
Det är ju en bra början, har alltid gillat att fylla i listor/blanketter vad det än är för lista eller blankett, eller kanske en mina vänner bok från 1999. Och än en gång har jag ingen som helst aning om varför...men vi lämnar det så, det är nog skämmigt redan...
Men lite får man ju bjuda på.
Och jag ska bjuda mig själv på en till kopp kaffe.
/Sanne D.Syringe
- Jag var i din mina vänner bok 1999.
Hah, Silly me.
Det funkar inte att bara sitta hemma, finns ju för fan inget att göra här. Jävla sjukdom!
Har redan snusat sönder läppen, för det är ju det enda man kan göra, dvs ta en snus när man hamnar i sådana här desperata,hemska situationer och inte nog med det, har druckit så mycket kaffe så att det bara blev äckligt, slölekt med vovvarna och till och med bara suttit och funderat i säkert två timmar på att allt är så tråkigt och jag vet inte vad jag ska göra, färgat håret och lagat mat men inget känns roligt på något sätt.
Det här är inte heller roligt, kan inte sånt här svammel.
Och kallt är det också.
Vilket skit, SKIT säger jag!!
Bjuder på en liten trubadur för min egen skull...
Brabrabra om inte annat, Men det räcker inte...
Eftersom jag bestämt mig för att bara sitta hemma idag visste jag att jag tillslut skulle bli så uttråkad och rastlös att jag skulle bryta det löftet, eller helt enkelt bli tokig.
Så efter att ha vandrat runt ett tag, funderat på vad jag ska göra för att hålla mig sysselsatt kom jag på idén att använda min nya kamera och ta lite bilder på vad jag håller på med här i min bunker, för jag kunde absolut inte komma på något bättre även om det säkert finns mycket vettigare saker jag skulle kunna ha gjort.
Men inte nog med det, det blev "min dag i Sepia" eftersom Sepia betyder bläckfisk på latin och därifrån kommer färgen, vilket jag tyckte var riktigt fint.
Först satt jag och var allmänt sjuk i sängen.
"Både i huvudet och i halsen" -Kim
Sen gick jag ut med hundarna innan dom skulle äta:
Mat, mat, mat.
Vill dom ha:
Knut är klar först och ägnar sig åt att titta på när Billy äter.
Sen sova.
Zzzzzzzzz
Och mer kaffe till mig i min välanvända kopp.
Spelade men blev less och hittade en rolig bild som jag skrattade åt:
Tillbaka till fotandet: Locket på min snusdosa.
Fortsätta på min teckning..
...Och läsa nr1 2011 av favorit tidning.
Sist men inte minst en kopp te och kakor^^,
Ah, Det var det. Sjukt jävla jobbigt om inte annat så det här gör jag nog aldrig om igen. Inte roligt alls, men ett mycket bra sätt att fördriva tiden på när det tar så sjukt jävla länge att ladda upp lite bilder.
Vilket skit.
Jag sitter hemma och är sjuk och försöker dricka mitt kaffe utan att kvävas.
Det var länge sen jag var så här sjuk, Jag har aldrig tidigare vaknat på natten och trott att om jag somnar om igen så kommer jag dö i sömnen på grund av att jag är så täppt i näsan så att det känns som att jag andas igenom ett sugrör. Nu vet jag i alla fall hur Billy känner sig...
..Så jag kan inte förstå hur han klarar av att leka jaga med Knut, riva honom i skägget och sen springa iväg när Knut gör en mot attack, In under sängen eller lägga sig på rygg, ge upp och låta Knut slicka på hans tassar i utbyte att han får tugga Knut lite i skägget.
Och här sitter jag och har samma symptom som Billy och vågar inte göra något som är allt för ansträngande för att jag är rädd för att svimma. Så jag har ägnat min tid åt att dricka kaffe, spelat, byggt torn och förintat min fiende och försökt få bort de hemska myrkrypningarna i ryggen som jag vaknade upp med.
Så det blir nog inte att göra annat idag än att gå ut med hundarna när det behövs, resten av tiden ska jag bara slöa, men absolut inte sova för det kommer det inget bra utav, man vaknar bara upp och känner sig ännu sjukare och sugröret har plötsligt blivit lite smalare.
Nu ska jag i alla fall ta och dricka lite mer kaffe och sen kanske börja på ett av mina målar projekt bara för att ha något att göra så jag inte blir allt för rastlös och bestämmer mig för att göra det hemska och gå ut i onödan.
Ojsan hoppsan vad tiden går, men det är vad som händer när man har roligt. Eller roligt?..Här sitter jag och spelar Wow med mig själv och hundarna och först nu ägnar jag mina tankar åt att vi alla (enligt "planerna") ska DÖ, vi ska dö och detta är vårat sista år tillsammans. Vi kan gott och väl vinka Jehovas hejdå och hoppas att dom får det bra i himlen (Då vi andra som är stygga och inte får följa med), för dom har säkert redan börjat packa sina bagage, förbereder sina barn med peptalks, vantar och mössa: "Bara ett år kvar tills vi ska dö. Oj så skojigt pojkar.."
Så om detta nu är sant, vilket jag tvivlar lite smått på, då sådana här förutsägningar har gjorts tidigare av maya-folket. Dom måste vara sjukt kassa, annars hade vi gått under för länge sen och en ny art hade kanske bosatt sig på jorden och någon annan hade suttit här och skrivit..kanske en apa? - Och därefter en helt ny människa. Det kallas evolution som börjar om på nytt...Ganska efterblivet, men dock inte lika efterblivet som Adam och Eva.
Men om vi nu ska dö år 2012, då måste man ju göra det bästa av saken och hur gör man det?
Om man ser det som jag gör, så är det väl inte riktigt en så big deal ifall vi alla skulle dö. Visst kommer jag isf göra allt för att inte dö och bli den enda människan (räddar dom som förtjänar det) på jorden, om det nu finns någon jord. Det hade ju varit det ultimata.
Men detta innebär ju att det inte kommer finnas någon Hi-tec framtid med robotar, flygande coola, blinkande saker, vilket jag hade sett så mycket fram emot. Så jag tycker att teknologin får skynda på sig lite och folk måste börja skapa, annars missar vi framtiden.
Jag tycker dock att det bara känns fint att bara sitta här. Visst finns det mycket saker jag skulle vilja göra innan jag dör, men det känns inte så värt att göra dom om jag ändå ska dö...
Jag vill gå skola, Jag vill utbilda mig till något vettigt, Men det är ju jävligt onödigt om man ändå ska dö nästa år. Då kan man lika väl bara sitta här, njuta av omgivningen och göra det man alltid gör, vilket är precis lika viktigt och precis lika värt att ha inskrivet på "saker jag ska göra innan jag dör"- listan.
Oj,oj så spännande det ska bli att se vad som händer...
Men det är ju en lång väg kvar, men som sagt inte om man har roligt och då spelar det ju egentligen ingen roll om man redan gjort det bästa av saken.
Nu tog det slut på saker att skriva...
..So back to my shenanigans.
