34# - En dag då jag skriver om min dag....

Jag har som inget ordentligt att skriva.
Jag är ju inte en sån där som skriver vad jag har gjort hela dagen, varje dag hela veckan i detalj, för jag kommer ju inte ihåg sådana saker och tycker inte att det är det intressantaste man kan skriva om, det är inte något som jag tycker är särskilt intressant att läsa heller, men det beror ju helt på hur man formulerar sig?...
Men det är kanske dags att börja nu när man inte har några vettiga tankar, inga vettiga funderingar och inga speciella teorier, helt enkelt tom i skallen.
Då kan jag kanske skriva om hur "händelserik" min dag har varit, men antagligen inte nog händelserik eftersom den inte fått mig att komma i filosofiskt tanketillstånd.
Men vi försöker i alla fall och så får ni som läser se den verkliga sidan med tråkiga dags uppdateringar i brist på annat vettigt.

Upp till bevis:

Idag, Torsdag vaknade jag alldeles för sent (10.00, det är faktiskt alldeles för  sent) , hade tankar på absolut ingenting, det enda jag kanske tänkte var att det just är Torsdag, mitt i den defekta, händelselösa veckan.
Jag steg upp och satte mig i köket, där tror jag att jag somnade ett tag faktiskt, minns ingenting av den första timmen som vaken...

-Blackout-

Sen gjorde jag hundmat och kokade kaffe, satte mig skönt vid datorn och spelade lite.
Eftersom Billy låg och snarkade på så glömde jag nästan att gå ut med honom, men det kom jag ju såklart på sen, men han var ju inte intresserad, så jag blev tvungen att puckla och ropa på honom och därefter tvinga ut honom. Han var absolut inte nöjd.
Väl inne igen gick Billy och snarkade i solen i soffan och jag spelade lite till..
Och däremellan har jag pratat med Isak, som är i Kiruna och har knut med sig, alltså anledningen till varför det är så otroligt "händelserikt" här. Detta var då höjdpunkten på heeela dagen:)

WOW!

Vänta nuuu..
Blandar ihop saker...

Men i alla fall, har inte gjort så värst mycket till 15.00 och hann bli otroligt rastlös, så jag bestämde mig för att ge med mig och sluta vara så in målad och gick med på att gå på Magdas (Reginas mamma) 79års kalas.
Som på alla andra kalas så käkade vi tårta och drack kaffe, upptäckte att jag automatiskt svarar när någon frågar mig på Finska, fast jag vet inte ens vad dom säger..eller gör jag det?
Det var väl spännande.
Blev där ganska länge, men har ändå ingen aning om vad jag gjort av tiden...
17.40, blev jag misstagen för Malte!! och fick lust att svara: "Jo, Jajemensan! Jag heter Malte och jag är en 9årig pojke...!!!" Men lät mig hållas, Det är väl helt enkelt något som beror på dålig syn får jag hoppas.

Sen tyckte jag att det fick vara nog med "skojjig heter" man kan ju inte skämma bort sig.
Så jag gick och handlade och sen hem, mata Billy och spendera en tid till att försöka lära Billy att hämta min snusdosa för jag var alldeles för slö för att göra det själv, men det blev tillslut ännu jobbigare än att bara hämta den själv.

Och nu sitter jag här och lyssnar musik, har ont i skallen och vet inte om jag är hungrig...
Men se så "roligt" det är att läsa om min dag!
Comment om detta är det intressantaste du läst någonsin!!
HURRA!

/Sanne D.Syringe

33,5# - What happens in my kitchen part two...

Det blev en Del två i alla fall och denna gång blev inte diskbänken full med blod, men blev istället nedsmetad med hjärnsubstans från de stackars räkorna jag blev tvungen att skala och det är ju en aning misslyckat när man råkar inhandla räkor med skal. Då får man skylla sig själv när man står där gråtandes med ett räkhuvud i handen.
Men det som sedan blev utav räkorna blev gummiaktigt men lyckat och gott.
Det måste ju vara så, alltså inte för att jag har så dåliga tankar om min egna matlagning men det måste ju bara vara så att om man känner sig äcklad och spyfärdig undertiden man lagar maten, så måste den ju bara smaka godare när man väl vågar smaka den?

Måste ju visa min kyl som jag städat för första gången sen jag flyttade in.

Nej, det är inte bara räkor och grönsaker, det vore ju inte alls kreativt.
Det är:
Vitlök, Citron, Färsk chili, Fisksås, Sesamfrön, Olja och socker MED Räkor, tomat och gurka.

Döda räkor som jag blev tvungen att döda ännu mer...

/Sanne D.Syringe
-Shrimp shredder!!!

33# - "Jag kanske är ett underligt barn..."

Regina skickade denna bild till mig idag.
Jag och Malte på Pajala marknad.
Är glad att jag kan säga att det var så länge sen som 8-9år, eftersom jag inte skulle vilja kalla mig själv ett "vackert barn", mer ett underligt sådant med sneda tänder. Men nitarna sitter där dom ska i alla fall och den där underbara hatten har jag faktiskt kvar fortfarande, den lämnade aldrig mitt huvud.

Det här bjuder jag på med glädje...

/Sanne D.Syringe

32,5# - "Nej, Nu glömde jag kameran!"...

...Det sa jag mest hela tiden.
Men det mesta platsar bäst i huvudet och fastnar helst inte på bild.

 Det här är VÄRLDENS finaste hus.

Finaste med Bosse och Knut.

Här får man vara rufsig i håret.

The Siiiimpsoons... tänkte jag. Men jag glömde ju såklart kameran som fungerar ordentligt.

Vackert, vackert och ännu vackrare...

...En blomma...

/Sanne D.Syringe

32# - Tillbaka till verkligheten...och vidare...

Nu är jag tillbaka i Pajala, jag ropar men det spelar väl ingen roll, ingen hör mig och här händer ingenting?
Här springer folk omkring med skygglappar...
Jag vill inte vara här: Jag vill inte ha  skygglapp, jag vill ha ögonbindel!

Hur ska jag säga detta utan att säga för mycket eller för lite, utan att börja gråta.
Mitt Sportlov i Mertajärvis vackra landskap med Isak och hundarna har varit...Whats the word...UNDERBART!
Faktiskt! Hemresan tärde och det gjorde ont när jag kom hem...

Motoriken blev fel när jag kom hem, jag tror att jag blev ett stycke skadad av att komma tillbaka och behöva trampa i samma fotspår igen och kan inte bara ta dagen som den kommer, nu är det schema som gäller...
Jag känner verkligen för att trampa snett och gå åt ett annat håll denna vecka, klättra upp på tv-masten eller något bara för att bryta cirkeln.

Nu får det vara dags att sluta gnälla, ladda upp lite bilder och städa klart kylskåpet:(
Måste fixa kugghjulen...

/Sanne D.Syringe
-And It Breakes My Heart!!!!!!!!!!!!!!!

31# - I'm Nothing When I'm not with you...

Mertajärvi imorgon, till Isak!!!
I'm ready for motion (Promotion?)!!! NU!!
Jag skulle kunna bära iväg redan nu, springa som om det vore det sista in i det sista, FAJTAS Med hulken, om det inte vore för det där med dagarna och att en Söndag inte kan bli en måndag, en arbetsdag kan inte bli en ledig dag.
Men det skulle vara bra att vara lite samlad, I can't get to exited, då har jag en tendens att glömma saker och ting. Glömma mig själv om inte annat.

Men egentligen behöver jag inte så mycket, jag hade kunnat åka dit naken, pank och köldbiten, Det enda jag behöver är en ledig vecka med Isak mitt ute i ingenstans, far from home...

Fan vad härligt!!Nu blev jag sinnesglad...
Nu måste jag nog sova, men oj så svårt det är...
Stressa aaaav.....Pust, suck.

/Sanne D.Syringe
- Känslan som sprider sig ut i fingertopparna, så där har jag lite ont.

30,5# - Till en trevlig början...

Allting har ju en trevlig början:

Klubbvatten.

Det är HTC som gäller?

Så här glad var jag!!

...

Förövrigt, en trevlig kväll bevarat i bilder.
Nu känner jag mig ungefär såhär:

/Sanne D.Syringe
- Det händer imorn, MertajärVI med min Isak!!

30#! - En fågel har bajsat på mitt fönster...

Oja, På mitt fönster...
Det här förblir en uppdatering av helvetet som ligger utanför dörren, ett steg ut i snön, ett steg ut i det okända och du har startat krig, ett krig som pågått länge men är ändå en början på något nytt, en nystart där allt börjar om från början.
Där står man ensam och höjer näven till en blind som inte kan se övergreppet som sker, förstår inte vad som händer, men talar ändå för sitt.
Vem är boven? Det är det ingen som vet vi bara fortsätter slåss för det vi tycker är rätt.
Jag är inte den enda som har gud på min sida, alla har det!
Och om någon lär sig av det...det är frågan?.

Det är samma visa varje gång, du kan inte fästa en Legobit i en Duplobit men ändå fortsätter du för att övertala andra att det är rätt det du gör, hur många elchocker lilla schimpansen än får, du tror att ingen tar skada av din dumhet för gud är på din sida och alla är dina bröder, du "backar upp" men inser inte att du inte är så älskad som du tror, du är en i mängden, du är en av hundra korkade krigare som bombar sig själva med lögner.

Bäst för dig att du springer, för det är ingen som står bakom dig...
Jag kommer att fortsätta sätta ut mitt ben så att du faller, ända tills du slår dig så hårt att du vaknar upp ur den fantasi du har skapat.

Det räcker så, jag slutar här.
Redigering:Något som jag hörde i öronvrån:
"You call yourself "The king" in lack of a better title/.../"

29# - Släkten är värst?

Idag när Samuel, in need of a sex on the beach kom och hälsade på mig på resturangen med Fanny och Felix i eftersläp kom jag och tänka på en sak:

Att man säger "Nu blev jag ledsen i ögat" som för att visa att man inte blev ledsen "på riktigt", bara lite på skoj och den som orsakade att ögat blev ledset behöver inte säga förlåt?Eller är det inte så?
Sen när man menar allvar säger man "Nu sårade du mina känslor" och det är allvar!Det är då man ska be om förlåtelse.
Men jag tycker att det låter precis lika roligt som "Nu blev jag ledsen i ögat", så "sårar jag någons känslor" så fortsätter jag nog att skratta just pga av att "känslorna blev sårade" inte personen i fråga.

Eller jag vet inte, Det var bara en underlig tanke, men det är väl inte alls så det ligger till.
"Nu blev jag ledsen i ögat" = Då kan man fortsätta skratta.
"Nu sårade du mina känslor" = Allvar!Då ber man om förlåtelse!!

Men anledningen varför jag började fundera på just detta är ju att i det trevliga sällskapet med Samuel, Fanny och Felix får man höra mycket som är både trevligt och otrevligt, Seriöst och oseriöst, En spark i benet och en knuff in i väggen helt random.
Det finns inga gränser -Exempel-:
Felix säger: "Samuel ser ut som den där killen med fula utslag i ansiktet".
Samuel säger: " Meh!Du är tjock!" -Knuffar Felix i snödrivan och skrattar-
Fanny kontrar med ett slag i Felix huvud som ska betyda "Hej" och kastar en "herpes kaka" i Felix öga.
Så Felix håller ett tal om hur korkad både Fanny och Samuel är och hotar att spöa dom.
Alla skrattar, även fast det kan hända att någons "känslor blev sårade".
Så Samuel spiller lite saft i Fannys hår bara för att det är "normalt" att dricka saft ovanför någon annans huvud.

Det är vad man får stå ut med när man umgås med dom, så kan man slänga in ett slagord lite då och då bara för att vara aktiv i bråket som pågår mest hela tiden.

/Sanne D.Syringe

28# - Memories of murder.( Memories now murdered...)

Jag har rotat runt i alla lådor hemma nu...
Alla förutom en.
Den, precis som min förra låda fyllde jag till bredden med skriverier, teckningar och annat. Sedan tejpade jag igen den för att bära upp den på vinden och inte öppna den på kanske 30år eller något sådant. Som en tidskapsel...

För jag har ju som sagt mycket saker, men det är inte ting som en stereo eller möbler, det är saker jag gjort, saker jag tänkte och saker jag kände intryckta i lådor som sällan öppnas. Så jag tyckte att det var lika bra att förbjuda mig själv från att öppna och titta på gamla teckningar...
Det behöver jag inte göra, jag ska inte söka inspiration i det gamla, jag ska göra nytt!

Så nu har jag bara blanka papper som väntar på att bli nedkladdade...

Nää...
Ärligt talat.
Tanken var ju inte: "Tidskapsel", tanken var: "det här skitet ska upp på vinden".
Men jag tyckte väl att det var rätt så coolt med en tidskapsel, har alltid velat göra en så detta fick duga.
Men det finns säkert saker där som jag skiner upp av att se om 30år, men nu är det bara "skitlåda med skitsaker, fula teckningar och skeva visdomsord."

Vi ser ju om ca 30år.
/Sanne D.Syringe

27# - "Jag är inte på mentalsjukhus och det här är inte min fantasi"

Har ni någonsin stannat upp på vägen till banken, skolan eller jobbet och upptäck hur verkligt allt är?
Bara stannat upp och känt vinden, solen och allt runtomkring i ett enda andetag?
Det gjorde jag idag på väg till jobbet, allt kändes så "på riktigt".
Jag vet inte hur man ska förklara.
Det kanske beror på humöret man är på eller att man bara är så van vid allt runtomkring att man glömmer bort det, man glömmer solens värme, himmelens kontraster och vinden i håret för att man tar det förgivet, det är något som alltid finns där och man tar inte tid på sig att uppmärksamma det, och när man väl gör det känns allt verkligt, för att man ser det verkliga?.
Jag vet inte...
Hade jag vetat hur man förklarar en sån känsla så hade det nog varit lättare att förstå. Men vissa saker kanske man inte behöver förstå, bara stanna upp och känna efter.

Men nu när jag gick hem kändes det som vanligt, inget speciellt. Snön är snön vinden är jobbig och solen lyser för starkt...
Men lika glad är jag för det,för jag vet nu att jag inte för alltid är dömd till att se det bittra med allt, jag kan skina upp som en sol för små saker som att allt känns verkligt...
Det här är på riktigt.

"I've got this lifeI'll be around to grow
Who I was before
I cannot recall/.../"

"/.../I've got this light
And the will to show
I will always be better than before/.../"

/Sanne D.Syringe

26# - Detta gjorde jag igår och för länge sen...

Jag har länge tyckt att jag har onödigt mycket saker i onödigt mycket lådor som tar onödigt mycket plats, så igår fick jag för mig att öppna några lådor och se vad som fanns och då slog det mig: Jag har fan samlat på mig ALLT!, allt från nitar bortplockade från tusen trasiga nitbälten genom tiderna till "öppnare" från aluminium burkar trädda på en halskedja och action figurer köpta på någon loppis för att sedan glömmas bort.
Och detta var bara i lådan med smycken, Eller "smycken"?. Det jag anser som smycken kan lika väl vara öppnare från aluminium burkar och kondomskräp, men det jag vill säga är att jag hittade en del från en gammal klocka som jag av någon anledning plockade isär för ett tag sen och den klockan blev en ring som dom som läste min förra blogg kanske minns:

Så här såg den ut.

Men detta är inte delen jag pratar om, detta var en impulsiv skapelse som jag i kreativitetens stund plockade ihop och beundrade tills jag glömde den.
Här har vi delen, en "liten" kedja som fick platsa som smycke i min "smyckeslåda":

Och så fick jag användning för klockan jag fick av Mormor i födelsedags present.

Är detta något jag skulle använda? Nej, inget jag skulle köpa i alla fall, men kanske något jag skulle bära bara för att det just är ett eget ihopplock och inkluderar en present som jag sparat just för att den är från Mormor.
När man har fått användning av något trasigt och egentligen oanvändbart, Det är det som betyder och är värt att ha i "smyckeslådan".

Men ärligt talat så har jag sett folk, kändisar ha på sig konstigare saker som kallas smycken, som dom till och med betalat rikligt med pengar för. Är det inte lustigt how things are branded?

If you can't afford Prada, go trough the dumpster and make Prada!

/Sanne D.Syringe

25# - Floooow...

Sportlov!?
Nej, Absolut inte.
Nu ska jag och jobba, jobba för att få vara ledig.

Men inga sura miner för det.
För nu ska jag jobba för att få komma hem.

"Bara följa med dagen och låta vardan gå../.../"

/Sanne D.Syringe