Idag har jag varit ute hela dagen, nästan ända sen Isak gick till jobbet vid 9 tiden. Det har varit rätt så skönt väder idag så jag och Billy har funnit våran väg till Elgiganten och sedan den mödosamma uppförsbacken till stan där jag har handat lite småsaker på lindex. inget mer, för jag känner att jag egentligen inte behöver något speciellt. Men smycken det har jag handlat så det får vara nog!
Billy han är en tapper kämpe, min lilla Mops pojke klarade sig hela vägen till stan och tillbaka trots att hans andetag hördes över hela Kiruna.
Han trivs nog här. Det är mer folk i farten, mer hundar (Han har nog redan hälsat på kanske 5 villiga hundar) och mycket mer att lukta på. Trots alla plågsamma uppförsbackar och all blåst så känns det som att han aldrig varit lyckligare och mer utmattad när han tillslut får sova.
Men han blev nog lite ledsen när han upptäckte att han inte fick följa med Isak till jobbet idag, han trivs nog ännu bättre där med två andra hundar och med människor som ger han mycket mer uppmärksamhet än vad han behöver.
Och jag då?
Jag trivs väldigt bra även om jag inte hinner se Isak så mycket på dagarna...(Som sagt: Bättre att vänta på honom här än i Pajala.)
Jag är ju trots allt ensam nästan hela dagarna. Det borde ju vara helvetes tråkigt.
Men det är det inte för fem öre. Nu vet jag vägarna runt och jag har mycket att göra dagarna om jag nu vill göra något.
Jag känner ingen och ingen känner mig, det trivs jag med. Det känns skönt att vara en helt ny människa på en "helt ny" plats. Det känns lite som att jag är "nyfödd" om man nu kan säga det så.
Här skulle jag faktiskt kunna tänka mig att bo..
Men idag! Så får Isak ta sig lite tidigare från jobbet, alldeles snart skulle jag tro.
Så jag och Billy, som just nu sover som aldrig förr ska bege oss iväg och möta honom.
Den här låten har jag sjungit på hela dagen.
Det är konstigt hur låter fastnar även om man inte ens kan dom.
/Sanne D.Syringe
- Nog är det så att borta är bäst ibland...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar